Nu är de verkligen på tiden att jag tar mig i kragen & skriver lite här. Speciellt nu när jag verkligen har något att skriva om!
Som dem flesta som läser min blogg redan vet, så har ju lilla Emmsan fått små valpar.
Så jag tänkte att jag skulle lägga upp lite om hur allt började fram till hur det ser ut idag.
Den lyckliga blev utsedd till Zeus Vom Okeler Forst. En mycket trevlig hane som vi med efterforsknig tyckte skulle passa Emma utmärkt.
Hanen fanns långt in i Danmark, mycket nära tyska gränsen.
Det tog drygt 4 timmar för oss att köra dit, det var jag, Emmas uppfödare Therese & Jennifer som åkte ner. Jennifer har Emmas valpning & valpar som projektarbete i skolan & har därför följt det hela med oss.
http://www.facebook.com/ValplivHosEnBoxer?fref=ts
Parningen gick lätt & snabb, då dem båda fattade tycke för varandra direkt!
 |
| Under hängningen. |
Här är Emma i vecka 2, här såg man inte så många tecken på dräktighet.
I vecka 3 började vi ana att hon var dräktig, helt klart förändring i buklinjen & svullna spenar. Emma mådde även illa på morgnarna.
Vecka 4, helt klart dräktig!
Inne i vecka 5, här börjar hon bli riktigt rultig & aptiten ökades stort!
I slutet på vecka 5 fick hon dräktighets flytningarna.
I vecka 6, över gick vi till Yoga träning istället för bruksträning (haha)
I denna veckan blev Emma väldigt tillgiven, klängde & skulle vara nära Hela tiden.
När hon gick in i vecka 7 märkte man på henne att de blev allt jobbigare & jobbigare att vara igång för mycket. Hon ville mest ligga & mysa i sängen med matte ;)
En natt i vecka 7 kände jag för första gången valparna röra sig i magen. Vilken underbar känsla det var!
I vecka 8 åkte Emma hem till Uppfödaren. De var nått av de jobbigaste jag gjort.
För de som inte vet så är Emma väldigt mammig, hon är med mig var jag än är. Ja, jag är väl väldigt "Emmig" jag med..
Men de gick bra hemma hos uppfödaren. Hon låg vid dörren de två första dagarna, men sen blev de bättre & hon vande sig.
Jag hälsade på ganska ofta innan det var dags för valpning också.
Här bäddar Emma i valplådan precis när jag kommit dit inför valpningen.
Tempen hade varit nere i 12 timmar.
Hon sulle tvunget knöka ner sig i denna lille bädden.
Skönt att ha syrran som stöd
Emma drog ut på de hela jätte länge. Jag kom dit vid 14.00 tiden, då hade hon "tömt" sig, alltså tömt tarmen så som de brukar göra ett tag innan vattnet ska gå.
Men inget vatten på många timmar. Jag låg tillsammans med Emma i hennes valphage , hon låg tätt intill hela tiden & frös. Men sen tillsist klockan 02.00 på natten reser hon sig snabbt upp & vattnet kommer.
2 timmar gick & ingen valp hade än kommit. Emma hade nästan inga krystvärkar alls, & efter iallafall 3 timmar brukar första valpen alltid ha kommit.
Therese (uppfödaren) försökte stimulera igång hennes värkar, & lite kom hon igång men inte tillräckligt.
När det nästan hade gått 4,5 timme blev vi oroliga & kontaktade djursjukhuset i Malmö.
Men enligt dem så var det fullt normalt för en första gångs tik att de tog tid med värkarna och att hon skulle komma igång så fort hon var redo.
Det var inget Therese hade varit med om tidigare, men efter det så kände vi att vi kunde pusta ut lite. & rätt som det var efter 6 timmar, klockan 08.00 på morgonen så såg man på hela Emmas kroppsspråk att det var på gång!
Hon la sig på mage & satt igång att krysta, och efter bara några minuter kom den första lilla valpen ut!
En liten mini Emma tittade ut, & det var som jag tidigare under natten hade sagt. " De är säkert en liten Emma som sitter där inne & är envis". & visst var det så!
Tik 1, Hedda
Min duktiga Emmsa!
Efter första valpen kommit så rullade det bara på
Tik 2, Havannah
Tik 3, Honey
Glupska små tjejer
Mys hos mammsen
Sen kom tik 4, Hassel
Följt efter denna lille kille, Herkules
Halvsyrran Greta, som var "med" under valpningen är nyfiken på valparna.
Satt utanför valphagen & stöttade Emma. Efter att valparna hade kommit och de börjat dia så ändrades Emma snabbt & Greta fick inte titta på längre.
Men Greta är van vid sura ny blivna mammor så hon fattade vinken direkt & gick & la sig.
Det var en helt fantastisk upplevelse att få vara med om detta. Mycket nerver inblandade men så underbart när dem små liven äntligen var ute & man såg att Emma tog hand om dom så bra direkt!
